Sverige

Karlstad

Så var det dags för mitt första besök till Värmland. Det blev en snabb resa till Karlstad man jag känner att jag fick ut mesta jag kunde ha fått ut av staden. Jag åkte dit med familjen och bodde där en natt innan vi begav oss direkt på morgonen.

Det började med att vi åkte bil från Stockholm. Man vet att man är i Värmland p.g.a. de täta skogarna som kommer. Väldigt vacker natur. Vi bodde på ett hotell som heter Clarion hotel plaza som låg något bara några minuter från stadskärnan. Mina föräldrar hade egna planer så jag och min bror spenderade eftermiddagen i Karlstad till att vandra omkring och titta på byggnader, människor och sevärdigheter. Det är en fin stad skulle säga. Inget extraordinärt men byggnaderna är rena och fina och ser ut som en typisk svensk mellanstor stad. Vi vandrade lite i centrumet. Precis som mina fördomar var whitetrashstilen väldigt dominerande bland lokalbefolkningen med bakåtvända kepsar och leopardmönstrade kläder. På torget stod en massa stäng med “trendiga” kläder och vi hade upptäckt källan till det Värmländska modet. Men det har en charm i sig kan jag tycka. Det var lätt att peka ut studenterna som stack ut från Karlstadsborna minst sagt.

Stadskärnan tog slut hyfsat snabbt och vi kom ut mot vattnet. Det är dessa floder som gör staden intressant i min mening. Det blev en väldigt trevlig långpromenad längs vattnet. Solen började komma fram och det var nog denna del som lämnade det mest positiva intrycket av Karlstad till mig.

Karlstad01
Byggnaderna längs vattnet var fina och hade välpolerade fasader.
karlstad02
Även trevlig grönska i staden. Jag undrar hur detta område ser ut under vintertid. Kanske tar jag reda på det någon dag.

Efter en lång promenad i staden så återvände vi till hotellet. Nu så vill bör jag skriva om staden mest men jag känner för att gnälla av mig angående hotellet. Jag kan börja med att säga att jag är på en “diet” där jag inte äter socker. Alltså undviker jag produkter med tillsatt socker, vilket inkluderar vanligt socker, sirap, majsstärkelse, snabba kolhydrater osv. På hotellet ingick det en middagsbuffé tack och lov. Allt var i stort sett slut. Tomma fat överallt. Det fanns inga grönsaker, inga huvudrätter eller tillbehör. Jag tog ett knäckebröd som fanns kvar, och sedan någon slags kidneybönsallad och champinjonsallad som fanns kvar på faten. De fanns kvar av en anledning… Fy helvete vad äckligt det var. Kallt och surt. Vad är grejen med att stänka ner saker med vitt vin? Jag var vid det här laget ganska hungrig och grinig och lämnade bordet för att machera till närmsta matbutik. Jag mumsade i mig lite nötter till en fotbollsmatch vi såg inne på hotellrummet. Jag kan tillägga att frukosten inte var någon höjdare heller. Jag är inte helt såld av detta hotell…

Dagen efter tog vi bilen hem. Detta var alltså en extremt kort vistelse så mina intryck gör nog inte staden rättvisa. I överlag såg den lugn och trevlig ut med fina byggnader och vacker natur. Jag vet inte om jag skulle kunna på där, men ett längre besök kanske kan tänkas i framtiden.

Sverige

Umeå

Efter att ha besökt Luleå i slutet av maj, blev slutet av juni ett besök i den mer söderbelägna staden Umeå. Det är en studentstad uppe i Västerbotten med förvånansvärt hög befolkning för sitt nordliga lägen. Here we go.

Fredag 23/06-2017

Det blev inte mycket sömn i lägenheten i Stockholm då jag alltid ligger och oroar mig över att jag inte ska vakna av väckarklockan. Jag har lärt mig att leva med det, men jag var trött på flygbussen som lämnade strax efter klockan 06:00 mot Arlanda. Jag hade tänkt få ut lite mer sömn på bussen men… energiska ungdomar hände… Nåja, om jag irriterar mig på sånt nu vill jag inte ens veta hur jag kommer bli som en gammal gubbe. Så jag jag tog flyget (fick lite mikrosömn där) och anlände till Umeå. Min vän som studerar där mötte mig när jag klev av flygbussen vid studentområdet. Jag reagerade på att de byggt väldigt mycket sen jag senast var där våren 2014. Och det var väldigt färgglatt och fint. Deras ambitioner att vara Sveriges kulturhuvudstad syns.

19531716_10209896977085466_1077162523_o
De billiga studentbostäderna har målats i fina färger. Ett trevligt sätt att liva upp ett område som lätt kunde sett superdeprimerande ut.

Jag glömde nämna att denna dag även råkade vara midsommar, något som jag knappt firat sen jag var barn. Vi bestämde oss för att tupplura i min väns väns studentlägenhet (min vän fick låna den medan den andra var bortrest under sommaren). Jag låg och kunde inte somna medan min kompis låg och sov i några timmar. Sen cyklade vi mot festen som låg i ett trevligt bostadsområde på andra sidan staden. Jag kan nämna att Umeå är till stor del en väldigt fin stad. Vi blev lite tidiga så vi slog oss ner på en gräsplätt en bit bort och tog en öl var och kedjerökte. Just det, jag var en rökare denna helg (det är okej på semestern, eller hur?).

Så anlände vi där de två tjejerna som bodde där hade arrangerat en superambitiös fest med dekorationer och mat så långt ögat kunde nå. Jag var givetvis nervös inför att träffa alla nya människor men de var trevliga och pratglada. Lite alkohol gjorde susen. Vi åt, drack, rökte, pratade och sen var det ett musikquiz. Om jag kommer ihåg rätt så förlorade vårt lag. Vi, förlorarna, fick något straff. Jag kommer inte ihåg vad det hette, men vi skulle ta en shot, springa runt en korn och gå catwalk. Vi var ganska många på festen, minst 15 pers, men sakta sjönk antalet. Till slut var vi bara några fåtal kvar.  En väldigt, väldigt full kille ploppade upp som tydligen var en av tjejernas ligg. Men någonting hände (kanske att han var superfull?) så deras lilla “träff” blev aldrig av och två gräsrökande killar dök up istället. Det var lite stelt. Jag och min vän insåg att det var dags att dra. Vi cyklade hem och jag somnade med detsamma. Solen gick aldrig ner.

Lördag 24/06-2017

Vi sov ut. Jag vaknade tidigare och satt och skrev på min novell till en novelltävling. När min kompis vaknade gjorde vi pannkakor om vi åt till frukost. Därefter tog vi en cykeltur runt en sjö. Det var lite molnigt men det var nog bra att vi fick lite frisk luft då resten av dagen skulle vara att se på film och proppa i oss chips och pizza. Men det var härligt ändå.

Söndag 25/06-2017

Det blev lite mer film denna dag. Men vi drog även till centrum och jag föll för fällan att börja shoppa kläder. I mitt försvar så var kläderna väldigt billiga. Det kanske är dyrare i Stockholm helt enkelt? Efter att jag inhandlat lite till min garderob drog vi till ett bildmuseum. Vi tittade på konst. En del fint och en del pretentiöst som folk säkert bara låtsas gilla för att framstå som speciella… Oavsett så var lokalerna väldigt fina. Svarta konstrum med kritvita trapphus. Vi avslutade dagen med mer film.

 

19549442_10209896978645505_1337046628_o
Solen började komma fram när vi nådde bildmuseet.

Måndag 26/06-2017

Sista dagen skulle min vän jobba tyvärr. Därför hängde jag i lägenheten och skrev mer på min novell. Efter ett tag så packade jag ihop allting och tog en timmes promenad till min kompis arbetsplats för att ge nycklarna till lägenheten. Det var trevligt att gå längs staden. Det var mest natur, och fint väder. Och folk går på rätt sida! Det stämmer, som fotgängare ska man gå på vänster sida. Detta är inget som följs i Stockholm. Jag går medvetet på fel sida här för att inte krocka i människor, men i Umeå verkade alla fullt medvetna om hur det ska gå till. Poäng till Umeå! Jag lämnade nycklarna när jag kom fram och promenade sedan mot centrum där flygbussen skulle gå. Staden är väldigt fint. Fina färger på husen, och väldigt rent. Inte skräpigt och skitigt som Stockholm är (och det blir värre för varje år! Kanske dags att skrubba eller t.o.m. måla lite inne på tunnelbanestationerna?). Jag får definitivt Luleåvibbar av staden, men Umeå är givetvis större. Att staden växer märktes av alla lyftkranar överallt. Det är kul att det finns lite liv däruppe på Sveriges befolkning är så oerhört koncentrerat i södra halvan.

Jag flög hem smärtfritt och känner mig helnöjd med Umeåbesöket. Detta var förmodligen sista nöjesresan för mig 2017 så jag behöver spara lite. Vi får se.

Sverige

Luleå

I och med att jag är född och uppvuxen i Stockholm har det hänt att jag för det mesta hållit mig kvar här och sällan tagit tillfälle i akt att utforska andra städer i detta avlånga land. Men de senaste åren har mitt intresse  för dessa samhällen vuxit och få se hur de är. Därför var det mycket uppskattat att få åka upp till Luleå igen för att se mina käre väns examen från Luleå Tekniska Universitet. I fredags blev det därför en tidig morgon. Jag tog flygbussen till Arlanda för att sedan ta planet till Luleå. Väldigt skönt att åka inrikes då det går så snabbt med allting. Tyvärr fanns det väldigt många högljudda småtjejer i identiska rosetter på planet. Min välbehövliga sömn som jag hade tänkt använda för att sysselsätta mig själv under denna 1-timmes-flygning gick inte så smidigt p.g.a. dem. Senare fick jag veta att det var SM i Cheerleading just denna helg i Luleå. Det förklarar rosetterna…

Jag anlände till Luleå och tog bussen till J. El var redan där då hon kommit några dagar tidigare. J behövde jobba på ett tal hon skulle hålla till sitt examensarbete och El följde med henne till biblioteket. Jag åkte in till stan en snabbis under tiden. Väldigt mysig liten stad. Rent och lugnt. Ger mig Reykjavik-vibbar. Jag är så sugen på att flytta till en massa städer varje gång jag besöker dem. Kanske är slutsatsen att jag bara inte vill bo i Stockholm?  Luleå skulle dock bli litet snabbt, men kanske bara bo där i nåt år? Göra en Master kanske? Det blev i alla fall en kort vistelse i centrum. Sen åkte jag tillbaks till J och däckade på direkten och sov tills de andra kom tillbaka. Senare kom E på kvällen och vi fyra började förbereda middag. Vi stack till Gammelstadssjön som ligger längre in i skogen. Några hade ockuperat fågeltornet så vi satt på en altan där nere medan vi väntade. Vi åt korv med bröd. När de andra dragit gick vi upp. Fy helvete vad det stank gräs där uppe. Men det var vacker utsikt. Lustigt så var det nästan som vinter i Luleå trots att sommaren snart är här. Vi hade jacka och mössa och det fanns t.o.m. spår av snö kvar i skogen. Vi drack lite drinkar också. Vet inte vad de kallas men det var beskt och starkt. Det var ungefär här som jag blev upp-fuckad och tappade gnistan helt… Jag gick och la mig innan alla andra.

18789838_10209654119174170_230252519_o
Gammelstadssjön. Solen gick knappt längre ner innan den började komma upp igen.

Dagen efter gick vi på J’s ceremoni. Jag fick träffa hennes föräldrar och lite kurskamrater till henne. Det var lite smått långtråkigt med alla tal och uttalanden av diplom men intressant också då själva fenomenet med en ceremoni är väldigt roligt. Framförallt eftersom detta är stort för J och hon var väldigt emotionell denna dag. Hon var jättefin förövrigt i sin klänning och phösarmössa. Studenterna fick diplom och allt det där, samt en medalj. Carl-Jans son som är nått högt höns i studentkåren höll ett tal (märks att det är hans son haha). Talen var tråkiga – fast det är de väl nästan alltid? Rektorn snackade halvt skit om stockholmare. T.ex. att de aldrig lämnar staden och därför är Luleå mer “respektabelt” då de är mer som flyttfåglar stadens invånare. Han hade nog knappast nån vettig statistik att backa sitt påstående, den tönten. Norrlänningar är charmiga när de inte är sådär gnälliga. Sen stack vi in till stan och åt lunch. J’s pappa bjussade alla! Kände mig snyltande som fan. Det var en trevlig restaurang. Sen stack vi till J’s studenthem igen och vilade. Eller J och El sminkade sig och dylikt. Sen var det bussen in till Boden.

Boden är ett litet samhälle söder om Luleå. Hur får man ekonomin att rulla och samhället att funktionera när det är så off och så få människor? “Inskränkt stockholmare funderar”. Stället vi var på liknade en cow-boy ranch eller nåt. Väldigt coolt faktiskt. Det var där vi skulle ha banketten. Vi drack välkomstdrinkar. Jag försökte krama J’s kompis V som inte kände igen mig och sträckte fram handen för att hälsa när jag tog armarna om henne. Awkward hehe. Sen satte vi oss vid vårt bord uppe på ett loft. Det var lite tråkiga tal (rektorn igen). J’s mamma stal vin från bordet bredvid då ingen dök upp där. Ingen märkte nåt så… Det blev alltså väldigt mycket gratis dricka. Mycket tacksam för hennes insats. Maten var asgod. Fyra talangfulla sångare uppträde mellan måltiderna. Det var schlager-tema, 80tals-tema och hårdrock i slutet. Det var kul att se på. Jag var en awkward röra. Fan vad jag blir trött på mig själv. Varför blir jag så nedstämd och så plötsligt? Jag är knappast bipolär men nåt är det. Jag ville bara hem, lägga mig på mitt golv och dö eller nåt. Patetiskt. Det här var J’s kväll. Jag hoppas jag inte drog ner den. El sa att jag verkade låg. E frågade om allt var bra. Fan att det syntes också! Jag försökte ändå vara ärlig och sa att jag är lite låg ibland men det är inget allvarligt. “Jag ska bara dricka lite mer så vaknar jag till”. Jag kan verkligen inte ljuga så det är ingen idé att försöka förneka det då jag bara skulle se ännu dummare ut. Sen behöver jag inte nämna i min frestelse att bara hoppa ner från nån hög byggnad under dessa stunder… Hoppas de inte ser ner på mig p.g.a. mitt beteende. Det är ändå sorgligt att jag är som jag är i denna ålder. Jag är inte 15 längre. Sen ploppade det fram ett “dansgolv” när middagen var slut. Vi började dricka. E bjöd på mycket. Det var lite roligare när jag blivit fullare. Men det dog ganska snabbt. Vi tog bussen hem som vi nästan missade för J började snacka med ett gammalt engångsligg som var där. Men vi hann. Jag lyssnade på min mp3-spelare. De andra tre kom in i en väldigt privat diskussion. Jag fortsatte lyssna på mp3:n då det inte angick mig enligt mig. Dock överhörde jag J säga en kommentar som högg till lite. “Du är den andre som tror på mig”. Jag kände mig exkluderad då jag försökt vara ett bra stöd för henne under åren. Men det var bortglömt eller så har jag inte varit det. Under tiden sprang en full V fram och tillbaka och var en röra. Hon verkade glad dock, då…

Vi skulle till studentklubben men skulle gå på toa först på universitetet. Jag kom ut ur toaletten och joinade El’s och E’s djupa konversation. Jag hörde J och V snacka lite inne på toaletten. Tiden rullade på och vi gick för att kolla läget till slut. V låg på golvet. Jag vet inte om hon var full, hennes diagnos eller om det var en kombination men en total röra var hon. De andra försökte övertala henne att sig hem men hon ville sova på golvet. “Lämna mig här, det är okej”. De andra sa gång på gång att det inte skulle hända. Jag var tyst och passiv. De ringde en taxi och vi lyfte upp henne. Sen tog vi henne hem. Väldigt kort text för väldigt mycket drama faktiskt. E uttryckte en gnutta ilska och sa att det var uppmärksamhetsbehov och J uttryckte frustration över V’s lögner och lite annat. E som tidigare mest känt sympati kunde förstå var denna irritation kom ifrån. Vad var mitt intryck av V’s beteende? Jag kände mig död på insidan under hela incidenten. Varken ledsen, arg eller orolig. Helt likgiltig. Jag känner ingenting. Vi kom hem efter att ha lämnat V. Jag låtsades sova när jag drog upp täcket för ansiktet men kunde inte låta bli att gråta lite. Hoppas hoppas hoppas ingen märkte! Jag tror jag hade ångest över hur konstig jag varit under hela vistelsen i Luleå. Jag känner knappt E, jag kan bara föreställa mig vilket intryck han fått av mig liksom. De andra snackade lite längre medan jag somnade till slut.

Det blev inte många timmars sömn när väckarklockan ringde. Jag tog mig till flygplatsen. Massa cherleaders igen. Suck… Men det gick smärtfritt i helhet. Jag åkte från ett Luleå som låg under 10 grader till ett soligt Stockholm som hade över 20 grader. Nu är jag hemma och saker och ting känns bättre. Men jag har lite vag ångest över mitt beteende under besöket och det rivs upp lite när jag skriver om det. Jag får se hur jag ska göra med mig själv. Tack för denna gång Luleå! ❤

DSC_4150
Bild från min första vistelse i Luleå, februari 2016. Det var lite kyligare den gången.